Rapporten Rättvisaren 2019 togs fram av Mediekompaniet i samarbete med Kantar Sifo och syftade till att undersöka hur grupper i samhället representeras i svenska nyheter.
Undersökningen baserades på analys av 3 000 slumpmässigt utvalda artiklar från lokala och rikstäckande medier som var publicerade mellan januari och augusti år 2019. Fokuset låg på vilka personer som förekom i nyhetsflödet och i vilka roller, samt hur kön, ålder och funktion påverkade synligheten i svenska medier.
Ojämn könsfördelning
En av rapportens viktiga observationer var den ojämna könsfördelningen i mediernas innehåll. Män stod för cirka två tredjedelar av alla individer som figurerade i nyheter, medan kvinnor endast utgjorde en tredjedel. Det fanns klara skillnader mellan olika åldersgrupper – kvinnor över 50 år var särskilt underrepresenterade. T.ex. var endast 28 % av de som syntes i åldersgruppen 50 till 64 år, kvinnor, och bland 65 till 80 år var andelen 25 %.
Unga kvinnor (0–17 år) var den enda grupp där kvinnor var i majoritet, till stor del pga. Greta Thunbergs synlighet i medierna under året.
Personer i artiklar klassificerades enligt fyra funktioner: talesperson, yrkesperson, expert och civilperson. Talespersoner och yrkespersoner var vanligast, medan experter förekom minst (6 %). Könsfördelningen visade på tydlig manlig överväldigande i alla dessa roller. Bland talespersoner var 70 % män (vilket är i linje med könsfördelningen bland svenska chefer). Som rollen som civilperson, där man förväntar sig jämnare fördelning, utgjorde kvinnor endast 40 %.
Män och kvinnors roller i rapporteringen skiljde
Rapporten belyste även vilka dramaturgiska roller individer tilldelas i nyheter. Rollen som hjälte, äventyrare eller rebell dominerades av individer med stark, utåtriktad profil, ofta män. Roller som byggde på försiktighet, tvivel eller kollektiva värden fick betydligt mindre utrymme.
Idrott och sport det mest förekommande ämnet
Sett till ämnen dominerade idrott och sport nyhetsflödet, följt av lag och ordning, kultur/nöje och ekonomi. Inom sportjournalistiken var kvinnors närvaro låg, blott 25 %, trots att kvinnor utgör 47 % av landslagsaktiva elitidrottare. Utrikesnyheter var mest mansdominerade, där 78 % av förekommande personerna var män.
Mediers kontra allmänhetens uppfattningar
Rapporten jämförde också mediebevakningen med vad allmänheten uppfattade som Sveriges största samhällsutmaningar. Män prioriterade frågor som lag och ordning, kvinnor prioriterade klimat och sjukvård. Medierna speglade till viss del männens prioriteringar (exempelvis stor bevakning av lag och ordning), medan kvinnors perspektiv fick betydligt mindre utrymme.
Rättvisaren 2019 visade att medierepresentationen i Sverige var ojämställd. Kvinnor – i synnerhet äldre kvinnor – syntes betydligt mindre än män i nyhetsrapporteringen. Detta gällde oavsett funktion eller ämne. Rapporten lyfte fram behovet av reflektion och förändring i hur redaktioner väljer vilka som får synas och höras i medierna, i syfte att uppnå en mer representativ och rättvisande journalistik.