Rättvisaren 2018 är en tvådelad rapport som gavs ut av Rättviseförmedlingen. Syftet var att kartlägga hur representation såg ut i svenska nyhetsmedier med fokus på etnisk bakgrund (del 1) och kön (del 2). Undersökningen byggde på en granskning av 2 475 artiklar från landets största nyhetssajter, där varje person som förekom kodats efter kön, bakgrund och funktion (civilperson, yrkesperson, expert eller talesperson).
Del 1 – bakgrund
Den första delen av rapporten (Del 1) visade att 13,3 % av de personer som fick uttala sig i nyhetsmedier hade utomnordisk bakgrund, vilket var en marginell ökning från föregående år. Det var dock tydligt att denna grupp fortfarande var kraftigt underrepresenterad jämfört med befolkningen i stort, där 21 % har utomnordisk bakgrund.
En tydlig trend var att personer med utomnordisk bakgrund oftast fick uttala sig i rollen som civilperson, medan de var underrepresenterade i roller som experter eller talespersoner. Detta mönster pekade på en snedfördelning av vilka röster som ansågs ha auktoritet i media. Innehållskategorier som ekonomi uppvisade särskilt låg representation av personer med utomnordisk bakgrund – blott 10,2 % i denna kategori.
Rapporten lyfte fram att representation spelar roll för både demokratisk legitimitet och kvaliteten på journalistik. Brist på mångfald riskerade att skapa förenklade eller stereotyper av samhället, och därmed bidra till exkludering och diskriminering. Forskare pekade även på att en homogen journalistkår kan bidra till den skeva representationen.
Del 2 – kön
Den andra delen (Del 2) fokuserade på könsrepresentation. Endast 32,1 % av de som fick uttala sig i nyhetsmedier var kvinnor, vilket var en fortsatt tydlig underrepresentation jämfört med befolkningen, där kvinnor utgjorde 49,8 %. Andelen kvinnor hade dock ökat något från tidigare år.
Kvinnor var underrepresenterade i samtliga roller i medierna, särskilt i funktioner som experter och talespersoner. Den mest jämställda rollen var civilperson, vilket kan kopplas till att den rollen inte har något krav på institutionell auktoritet. Sportjournalistiken är den kategori som hade störst obalans – endast 20,9 % av rösterna tillhörde kvinnor. Däremot var kultur- och nöjesnyheter närmast jämställda med 46 % kvinnor och 53,8 % män.
Rapporten problematiserade föreställningen att tiden i sig skulle leda till förbättrad jämställdhet. Trots att medvetenheten hade ökat och vissa redaktioner arbetade med jämställdhetsmål, skedde förändringen långsamt. Kvinnors perspektiv och kompetens fick fortfarande betydligt mindre utrymme än mäns i mediebilden.
Svenska medier speglar inte samhället
Rättvisaren 2018 visade att svenska nyhetsmedier brister i att spegla det mångfacetterade samhället. Både kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund var underrepresenterade, särskilt i roller som signalerar expertis och makt. Denna skevhet kunde förstärka stereotypa föreställningar och bidra till att vissa grupper marginaliseras i det offentliga samtalet.