Rapporten Rättvisaren 2023 var framtagen av Mediekompaniet i samarbete med Kantar Public och syftade till att kartlägga representation i svenska medier och hur den uppfattades av allmänheten. Rapporten var uppdelar i tre delar: en kvantitativ medieanalys av innehåll i nyheter, en semiotisk analys av bilder och en enkätundersökning hos allmänheten.
Analys av media
Analysen omfattade 2 321 slumpvis utvalda artiklar från svenska webbaserade medier. Resultatet visade att representationen i medierna var ojämn:
Könsfördelning
Män dominerade starkt i medierna med 66 % av medienärvaron i inrikesnyheter, vilket var oförändrat sedan år 2019. Kvinnor syntes främst i ämnen som vård och omsorg samt sociala frågor, men var i minoritet i de flesta ämnen.
Ålder
Yngre (0–17 år) och äldre (65+) var kraftigt underrepresenterade. Den största andelen synlighet hade personer mellan 25 och 64 år.
Roller
Män dominerade i alla funktioner – som yrkespersoner, talespersoner, experter och civilpersoner.
Ämnen
Idrott och sport var det största ämnet, följt av lag och ordning samt ekonomi. Kvinnor var i majoritet i blott två av de 15 största ämneskategorierna.
Semiotisk analys
Den visuella representationen i nyhetsmedierna visade tydliga mönster:
| Ledarskapsfokus | Personer som avbildades var ofta i positioner av makt eller framgång t.ex. idrottare, politiker eller företagsledare. |
| Ungdom och aktivitet | Ungdomar porträtterades oftast genom fysisk aktivitet t.ex. inom idrott. |
| Osynlig representation | Icke-vita, personer med funktionsvariationer samt människor med större kroppar syntes sällan eller framstod genom dolda visuella tekniker. |
| Elitidrottens roll | Den var en nyckelfaktor för synligheten av unga och icke-vita män. |
Undersökning hos allmänheten
En enkätundersökning med 2 000 deltagare visade att:
- Hög mediekonsumtion: Över 80 % tog del av nyhetsmedier dagligen.
- Förtroende: 67 % hade ganska eller mycket högt förtroende för redaktionella medier.
- Upplevd representation: 52 % kände att de sällan eller aldrig kan identifiera sig med personer i nyhetsrapporteringen.
- Vikten av representation: 90 % tyckte att det var viktigt att medierna speglar Sveriges befolkning, och 48 % såg det som ett problem om det inte är så.
- Konsekvenser: Bristande representation ansågs kunna bidra till en skev verklighetsbild, försvagad demokrati och ökad polarisering.
Rapporten kom fram till att trots ökad medvetenhet och diskussioner om mångfald har ganska lite förändrats sedan år 2019. Den föreslog att medier behövde arbeta mer aktivt och strukturerat för att spegla hela samhället.